Dagen före julafton.

Och så var det dagen före julafton. Julafton, en dag som väcker både sorg och glädje till liv. Hos vuxna som barn.

Julafton kan starta världens intriger för vissa familjer medan andra väljer att keep it simple. Någon kanske inte ens har en familj att fira med, finns säkerligen miljoner människor som sitter ensam på julafton.

För egen del så har familjen glidit isär mer och mer efter varje år vilket har visat sig på julafton. Vi alla är inte längre tillsammans och det är en stor sorg inom mig. I år vill inte min mormor vara med oss längre. Jag tror det beror dels på att jag och min morbror är ovänner och hon inte vill lämna honom ensam (vilket jag förstår) och dels för att hon inte har lust att fira ihop med Davids familj (vilket man väl får acceptera och förstå).

I år kommer denna jul kanske bli den tråkigaste någonsin. Varför kommer jag inte gå in på här, men det är som det är och man får försöka gå vidare i livet även om julafton blir ett helvete. För en sak kan vi ju i alla fall vara säkra på – och det är att ingen är vi ensamma om att ha en riktig skit jul. En ännu större grej att ägna en tanke åt, i alla fall försöka, är att det finns barn som inte ens har sin familj hos sig på julafton. De kanske har förlorat familjen på något sätt eller har familjen på en annan sida av jordklotet, vem vet.

Vi får försöka göra det bästa av julafton och mitt enda tips – keep it simple och gör ingen big deal av julafton. Se det som en av alla andra dagar då man ses och umgås – addera lite presenter så är det klart sen. Jag tror att problem skapas då man målar upp en bild om hur fantastiskt det ska vara på julafton och hur kul alla ska ha det men jag har förstått av egna erfarenheter att allas behov inte kan uppfyllas när man ses stora familjer. Vi har alla olika fantasibilder om hur en jul ska vara, för många OLIKA drömmar som inte kan bli en.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *