Familjekalas 

Hej och god kväll. 

Efter många om och men har barnen somnat. Utom Elliot som vaknat ca 4 ggr inom loppet på ett par timmar. 

Vi har iallafall haft ett jättemysigt firande med familjen för barnen som fyllt år. Idag är det ju Dylans födelsedag, barnen fyller ju år med en dags mellanrum. 

Imorse sjöng vi för honom och han öppnade 3 presenter som han fick av oss. 

Jag glömmer aldrig denna dag för exakt 10 år sedan som började med ett besök på förlossningen 3 dagar innan – dvs den 1a november. Vi åkte in för att jag inte hade känt fosterrörelser på hela dagen, 11 dagar över tiden. Det var första snödagen detta år, 1a november 2006. När jag och Dylans pappa sitter på bussen började det tok-snöa! Det var brutalt. Bussen kom inte upp för backen så alla fick kliva av. Sedan denna minut la trafiken ner Helt. Det kom inga fler bussar och kaos rådde i hela Stockholm typ. Snökaos. Minns ni det? 

Vi fick slutligen tag på en taxi som tog oss till förlossningen. Allt var bra och jag hade förvärkar. Efter några timmar fick vi åka hem. 3 dagar senare hade jag fått en tid för igångsättning. Kl 5 på morgonen vaknar jag dock av att jag håller på skiter på mig. Jag går upp och försöker skita men ut kommer inget. Plötsligt känner jag en värk. Överlycklig ringer jag till förlossningen och berättar att jag har regelbundna värkar och vi får komma in. Jag var öppen 2 cm. Kl 20.10 den 4e november föds stora Dylan efter 1,40 timmes krystvärkar, 4555 g och 55 cm lång. Älskling. Som jag minns det. 

Detta tillagade jag idag. Bulgursallad, rödbetor och chevre och lite kladdkakemuffins samt kanelbullar. Jag hoppade tårtan denna gång. Har inte hunnit. 

Detta var bland dom godaste kladdkakemuffins jag gjort tror jag! Så sega och saftiga. 

Ännu en maskeraddräkt till samlingen ?. Man kan ju inte ha för många, bara för få. 

Mina fina killar! Älskar er så mycket att det inte finns ord! Tänk att ni legat i min mage och utvecklats. Jag och era pappor har liksom skapat er! 

Hoppas ni har haft en riktigt bra fredag? Imorgon ska Dylan ha sitt kalas,  övernattningskalas. Det blir spännande. Jag är glad jag får sova om natten och inte blir väckt av mörkrädda barn, haha. Det ska nog gå jättebra! 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *