Prestationsångest 

Hej på er fina människor! 

Idag har jag jobbat till 16.30 eftersom jag skrev tentan imorse. Jag tror att den gick bra, även om jag inte svarade på sista frågan då jag inte förstod den riktigt. Det borde räcka till ett godkänt kan jag tycka i alla fall. 

Jag tänkte ta upp lite ur ”det verkliga livet” i detta inlägg. Jag menar, hur många av er har på riktigt kliniskt rent hemma (fr. Allt om ni som har barn hemma)? Dygnet runt? Det har inte jag i alla fall. När jag tittar mig omkring på sociala medier så är allt så himla fint hela tiden, även mina bilder. Självklart vill man inte lägga ut bilder på saker som är ”fult” och stökigt. Men, jag känner lite att ibland måste verkligheten fram. 

Vi mår inte bra av att bara se hur fantastiskt alla andras liv är hela tiden. Vi vill finna inspiration, men vi vill också se att andra är som jag – det vill säga mänskliga. Man vill också se att andra kan ha det dåligt ibland för annars riskerar vi att falla i prestationsträsket. 

Rent psykologiskt tror jag också att människor kan må lite bättre när man ser att andra har brister. Hur mycket vi än önskar andra lycka så har vi en liten jäkel inom oss som ibland njuter när någon misslyckas. Kanske inte vår familj och våra vänner, men andra runtomkring. Jag har vid vissa tillfällen känt så, allra helst i de områden jag själv kanske känner lite olycka. Som det här med barn. Jag har ju undermedvetet önskat mig en flicka. Så fick jag tre pojkar, haha. När någon annan random person sedan exempelvis varit gravid med andra eller tredje barnet har jag tänkt att ”om inte jag får en av varje så ska fan ingen annan ha det”. Nu, när jag släppt tanken på fler barn tänker jag inte så längre. Men, motvilligt har djävulen på ena axeln haft såna onda önskningar. Det skulle jag såklart aldrig erkänna för någon rakt ut. 

Och åter igen till det här med städning. Jag har så länge velat vara den där ”perfekta kvinnan” som alltid städar hemma och håller i hushållsuppgifterna. Fuck That. Vadå kvinnliga hushållsuppgifter? Nej, jag städar när jag har tid och har jag andra aktiviteter för mig så kommer jag göra det först. Jag tycker visserligen om att städa, men det måste ju få vara stökigt ibland. 

Såhär ser badrumsbänken ut för tillfället. Inte värsta stökigt men en kräm som legat där i flera dagar, ingen som behagar att plocka undan den trots att den har en plats i korgen – ett lyft ifrån. Byxor som legat ihopvikta i flera veckor innan någon lägger in dom i garderoben. Legoblommam har flyttats runt på flera olika ställen i hemmet. 

Mina halsband som bara ligger slängda i en hög. Jag har till och med ett smyckesskåp, hur ofta lägger jag tillbaka smyckena där i tror ni? 

I korgen har det hamnat lite allt möjligt som inte var ämnat att hamna där. Jag har haft så mycket press på mig själv när det kommer till ordning och reda. Jag försöker släppa den pressen och tänka att städa kan man göra när man har tid över – inte låta det styra hela livet. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *